Du är här

Cancergalan

Snart är det dags för cancergalan igen, som jag senaste fyra åren vägrat titta på. Det är helt klart behjärtansvärt att de samlar in pengar till cancerforskning, men de som framträder är oftast de som blivit botade och sällan anhöriga som mist någon i cancer. Det är som om man inte vill acceptera att denna sjukdom kan leda till döden vilket det gör för många. 

I morse på tv 4 var ett par som berättade en solskenshistoria om hur mannen blivit diagnostiserad med cancer i gallgången. De berättade om sina känslor som gått upp och ner och osäkerheten hur det skulle avlöpa, men han blev opererad och nu var han "frisk". Jag missunnar inte dem på något sätt, men det blev ett slag i magen, då min historia var helt annan. 

Vi har alla blivit påverkade av Corona med isolering mer eller mindre. Många har inte fått kunna träffa sina familjer eller vänner. Jag är tacksam för att jag inte har någon liggande på sjukhus som jag inte kan besöka och tänker på alla som har någon som ligger sjuk och ensam. Så hemskt att inte få kunna hålla handen och krama om de sista timmarna i livet. 

När det är normalt brukar jag hämta mitt yngsta barnbarn minst en gång i veckan från skolan och det kunde jag inte göra någon gång i våras. När det lättade något i höstas blev det två gånger och sen inget. Mina äldsta barnbarn har jag inte kunnat träffa sen i somras och saknar dem så mycket. Men jag inser att jag är långt ifrån ensam om denna saknad. 

Somm många andra hoppas jag att vaccinationen och tiden ska göra att vi får ett mycket bättre år. 

Min dotter skickade mig följande citat " vem kunde tro att den mest efterlängtade kroppen inför Beach 2021 skulle vara antikroppen" ?