I nöden prövas vännen
Ja. Precis som rubriken lyder så har även jag förstått innebörden av dom orden nu.
Just så är det. Man märker vilka som är ens äkta vänner när det sker en sådan här sak.
Jag har många fina vänner. Och jag är så tacksam för att jag har varenda en av dom. Dom vet om och accepterar att jag inte kan planera någonting just nu, att livet är piss och ibland ganska bra. Då jag vill umgås.
Men jag är även tacksam mot dom som visar sig inte vara så bra vänner som man trodde. Dom gör mig en tjänst där jag själv slipper anstränga mig speciellt mycket. Jag vet att många vet om vad som händer i vår familj. Och när man inte ens då kan skicka iväg ett sms, när man varit ganska bra o nära vänner i drygt 10 år, ja. Då vet man att det kan kvitta. Dom behövs inte.
Och med det sagt så förstår jag att människor har svårt att hantera något sånt här, som utomstående.
Men jag är fortfarande jag, glad ibland men kanske lite mer dyster än vanligt. Ibland vill jag prata om det, ibland inte. Det behövs inte mer än en fråga, så vet man. Men bara en fråga, att göra sig känd, att visa att man bryr sig, gör så otroligt mycket.
Ibland när vänner skriver, svarar jag bara med ett litet hjärta, då orden inte finns och jag inte vet hur jag ska formulera mig. Men då vet jag (och ni) att ni bryr er och att jag vet det.
Ni, mina fina vänner och speciellt Sanna, ni gör så mycket utan att veta om det. Ni är verkligen guld värda.
Och är det någongång jag inser att livet är kort så är det nu. Allt som inte betyder något, eller som bara tar negativ energi ifrån en, är inte värt det.
Och i slutändan, vad gäller vänner. Så är det jag som vinner, då jag vet vilka som är värda min kärlek och tid. Och jag får äran att ha dom bästa av vänner.
Kärlek//R