Kaos

Det är inte bara min brors bortgång som gör livet vansinnigt jobbigt. Självklart så ska allt annat också krångla.

Jag önskar så att jag kunde få byta bara en dag med någon annan person som

Känner ett uns av glädje o mening med livet. Visst ger mina barn mig otroligt mycket kraft o energi att kämpa mig igenom dagen, men det räcker inte ibland.

Jag önskar så att jag kunde känna att det finns en mening med att allt. Att allt händer för en anledning. Men ibland finns det ingen mening. Bara totalt onödigt, brutalt o kallt.

Jag önskar att jag kunde få mer stöd av min närmaste omgivning, men ibland är inte ens den stöd nog utan snarare tvärtom. Något som bara gör allt jobbigare o tyngre än vad det hade behövt att vara. Jag önskar att vissa personer förstod innebörden av orden dom säger o vad deras handlingar kan göra för ont.

Inte bara för mig utan även för andra.

Hela livet verkar bara bestå av önsketänkande lycksökningar.