Ett år sen

Händer mycket på ett år men jag minns lucia förra året så väl. Var fredag den 13:e med. Och det kommer alltid finnas i mitt huvud.

Man satt och väntade på ett besked från mamma, men det kom aldrig nåt samtal. Istället ringde det på dörren och in kom mamma och pappa. Och mamma sa direkt att det är ingen rolig sak vi kommer med. Då berättade hon att det var en elak tumör som inte går att operera. Bara bromsa. Sen började helvetet långsamt till det värsta året i mitt liv. Kommer alltid hata detta året som gått. Det kan bara bli bättre nu, även om det är utan mamma.

Första julen utan mamma med kommer bli fruktansvärt konstigt. Men vill inte bryta traditionerna. Nästa år hoppas jag kunna ha julen här hemma istället med alla familjerna.

Men det kommer alltid att fattas en, för alltid.