Allt jag vill säga

Igår kändes det så hopplöst. Det var bara lillebror som kretsa i huvvet på mig så när barnen hade lagt sig bestämde jag mig för att åka till hans grav. Det var snorkallt o det blåste, men idag könns det lite lättare. Jag lyssnade på en av hans favoritlåt, Allt jag vill säga, o alla minnen kring den. Hur mycket den har spelats hemma o hur den spelades på hans begravning. Lyssnade även på låten Yesterday  med Beatles o kom o tänka på hur bekymmer  man hade förr, är så små mot dom bekymmer vi har levt med nu sen Stefan blev sjuk. Att man la ner energi på helt oväsentliga saker som inte har någon betydelse nu.

Idag ska vi på julbord med släkten och fira farmor som fyller år. Kul, men givetvis blir man påmind om att Stefan fattas oss....

Kärlek//R