Happy birthday blev till en riktig missing day

Jaha då kom dagen igen. Din dag mamma. Dagen då vi skulle träffas allihopa, äta chokladfingrar, Remi, och rulltårta. Barnen skulle ha tagit ton och Vi skulle få fira dig. Istället sitter jag här nu i mörkret. 
Men vi börjar från morgonen. Lilla E kom upp och sa vid frukosten "det är något idag, det är något speciellt. Jag ville inte lägga varken ord eller känslor i henne. Så jag avvaktade. Tillslut kom det  " ja just det, det är ju mormors födelsedag idag. Kan vi åka till kyrkogården ikväll mamma?" Självklart kan vi göra det svarade jag. Åkte till skolan med barnen och satte mig i bilen efter lämning med tårar som bara rann. Torkade kinderna så gott jag kunde och gick in till jobbet. Hela dagen har klumpen varit där. Många gånger har det känts som att magen skulle vända sig. Dagen gick, jag höll i hop det, åkte hem och lagade middag. Vi åt, jag insåg att klockan var mer än vad jag trodde och frågade lilla E om hon ville åka idag eller vänta. Svaret blev att eftersom det är idag hon fyller år vill jag fira henne idag. Jag som lovat redan i morse stod vid mitt ord. Frågade om lillprinsen ville åka, han ville inte. "Men mamma, du kan väl hälsa att jag saknar henne?!" Frågade mr E, näe jag stannar här. VA? VÄNTA? Sa han verkligen det där, han som påstår sig älska mig,älska oss kan inte ens följa med och hedra den viktigaste personen under hela mitt liv. Det var tankarna som hann snurra i skallen på mig. Innan jag insåg att han får ju faktiskt välja helt själv. Men ändå, ändå känner jag mig lite sårad. 
Ropade efter Stora E för att höra om hon ville med. Det ville hon. Plötsligt stod hon där framför mig. Min älskade Stora lilla E och kröp ihop i min famn. Hon grät helt hysteriskt. "Mamma det blir aldrig bättre" snörvlade hon fram. Lillprinsen, lilla E och Mr E slut upp runt henne i en stor kram. Älskade unge, om jag kunnat skydda dig från denna smärta hade jag gjort det miljoner och miljoner gånger om. Länge länge stod vi där utan att säga ett ord. Jag minns faktiskt inte ens när jag fick hålla om henne så länge senast. 
lilla E försvann in i sitt rum en stund. Sen kom hon ut. Väskan med rätt gosedjur packad. Tröjan och halsbandet som hon fått av mormor var på, och på magen hade hon tejpat fast en lapp "vi älskar dig fack canser" Äldkade älskade unge❤️ 
vi åkte bort till kyrkogårde tände våra ljus och bara stod en lång stund. Stora E blev ledsen igen och vandrade runt. Tills lilla E frågade i tårarna "ska vi inte sjunga för mormor nu?" Det är klart att vi ska sjunga. Där stod vi med armarna om varandra, det var nog den ynkligaste ja må hon leva som någonsin hörts. Det blev bara för mycket för oss alla tre ingen röst höll, tårarna trillade utför våra kinder. Men vi stod där, vi stod där för dig älskade mamma. 

Jag hoppas att du firat ordentligt där uppe med mormor och morfar. Att du åt dina chokladfingrar, Remi och Rulltårta med en riktigt god kopp kaffe till. 

Grattis på födelsedagen älskade mamma❣️ 

****med en enkel tulipan uppå bemärkelsedan, vi har den äran vi har denäran att gratulera****