Insikten

Det blir mer o mer verkligt att lillebror inte kommer tillbaka. På något sätt blundar jag för den verkligheten. Har hela tiden tänkt (givetvis inte hela tiden) att "när det här är över så blir allt som vanligt igen".

Men så är det ju inte. Han kommer ju inte tillbaka o allt blir aldrig som det varit.

På något sätt förnekar jag döden o att han trots allt är död, så kommer han tillbaka o vi ses igen? Hallå... Så är det ju inte.

Det vet jag ju.

Jag har ett kort på lillebror o min äldsta dotter, en av dom första gångerna han håller henne. O han ler så fint mot henne o man kan se hur stolt han är.

Idag när jag ställde fram det kortet på matbordet så blev det så definitivt. Det blir inga mer sådana här kort med lillebror och mina barn. Minnena kan inte fyllas på något mer nu. Och det sliter mig i itu när jag får såna här "verklighetsinsikter".

För på något sätt tror jag fortfarande på att vi snart ses igen och att han inte är död.

För övrigt är jag sjuk o har inte varit utanför dörrn på hela helgen. Kan inte bli annat än deppigt då....

Kärlek//R