Ambassadörsbloggen

Är cancer ärftligt?

När en familjemedlem drabbas av cancer oroar många sig för att cancern ska vara ärftlig. Cancer beror på fel i vår arvsmassa. Men det är bara en tiondel av alla cancerfall som beror på att man ärvt en skadad gen. De andra cancerfallen beror på genetiska skador som uppkommit under personens egen livstid. Det är därför cancer är vanligare ju äldre vi blir.

Cellens kontroll drabbad. Varje gång en cell delar sig ska allt DNA fördubblas och delas. Ibland blir det fel och då finns det risk för mutationer, det vill säga skador på vårt DNA. Det finns kontrollstationer i cellen, som ska se till att skadorna repareras, men vid ärftlig bröstcancer och tjocktarmscancer har personen ärvt ett fel i kontrollstationen. Om det inte blir så många fel i cellerna, så blir det inte heller cancer, men risken ökar eftersom kontrollen inte fungerar helt.

Ärftlighet för samma cancerform

Ärftlig cancer misstänks i första hand när många familjemedlemmar får samma slags cancer. Det kan också vara så att någon eller några i släkten fått cancer tidigare i livet än vad som är vanligt för den cancerformen, till exempel att man får tjocktarmscancer före 45 års ålder. Vissa ärftliga cancerformer får man redan som barn.

Onkogenetik – läran om ärftlig cancer

Vid en onkogenetisk mottagning kan man undersöka om en typ av cancer är ärftlig eller inte, och vilka i familjen som i så fall har ärvt de anlagen. De flesta som utreds gör det för att hitta ärftlighet för bröstcancer, äggstockscancer och cancer i tjocktarmen eller ändtarmen.

Släktträd

Utredningen börjar med att genetiska vägledare ritar upp ett släktträd. Man ritar in vilka som haft cancer och vilken sorts cancer de har drabbats av. Det är familjerna själva som får skicka in information om vilka de är, och när och vad de haft för sjukdomar. Alla i familjen som ska vara med måste själva godkänna sitt deltagande. Om en person är död kan en anhörig godkänna deltagandet. Visar släktträdet att det skulle kunna vara en ärftlig cancer, kan man gå vidare med en genanalys

 

Genanalys

Genanalysen görs på den personen som har cancer. Om man hittar en mutation hos den personen, kan man gå vidare och testa de som är friska för att se om de har ärvt samma anlag.

De som jobbar på den onkogenetiska mottagningen har sekretess, precis som alla andra i vården. Det betyder att de inte får leta upp människor som de tror är i riskzonen för ärftlig cancer. Det är upp till dem som deltagit i en utredning att berätta för sina släktingar, så att de kan bestämma om de också vill testa sig.

Kontroller för den som har förhöjd risk för cancer

Ett anlag för ärftlig cancer innebär att man har en ökad risk att drabbas av en speciell sorts cancer. Vissa cancerformer hänger ihop, och då kan man ha en ökad risk för flera av dessa.

Vet man om att man har en förhöjd risk för att få cancer kan man få extra undersökningar enligt ett kontrollprogram. Man gör undersökningarna för att kunna upptäcka eventuell cancer tidigt och därigenom öka chanserna att bli botad.

Ibland är risken för cancer så hög att man väljer att operera sig i förebyggande syfte, till exempel att operera bort brösten för att inte få bröstcancer. Det finns ingen särskild gräns för när detta är aktuellt; det bestämmer man själv i samråd med läkare.

Måste vara myndig

Om det rör sig om cancer som man får som vuxen måste man vara 18 år för att göra en utredning för ärftlig cancer. Kontrollprogrammen med de extra undersökningarna brukar börja vid 25 års ålder, så det är inte nödvändigt att göra utredningen direkt när man fyller 18 år.

Gäller det cancerformer man kan få tidigare i livet kan man bli testad redan som barn. Den som gjort en ärftlighetsutredning och fått reda på att de inte har ärvt anlaget, har inte större risk att få cancer än andra människor. Därför behövs inga särskilda kontroller för dem. Har man inte den skadade genen för man den inte heller vidare till sina barn.

Män kan ha gener för ärftlig bröstcancer, som de kan föra vidare till sina barn. Då kan man hitta genen hos männen, även om de sällan får bröstcancer själva. 

Läs mer här NÄRACANCER

Kram till er alla

Inga-Lill, Ambassadör Cancerkompisar