Du är här

Ambassadörsbloggen

Visar inlägg inom mamma har cancer. Visa alla inlägg.

Varför vill inte min mamma berätta att hon har cancer?

 

Det är en fråga som skaver hos många vuxna barn – och små. När någon i familjen blir allvarligt sjuk, särskilt en förälder, förändras allt. Men ibland är det som att tiden stannar när man inser att man står utanför. Att man inte får veta. Inte är med. Kanske inte ens får ställa frågan: Hur är det egentligen, mamma?

Vi får ofta höra det:
“Min mamma har cancer – men hon säger inget. Varför?”

Det kan handla om rädsla, skyddsinstinkt eller ren och skär brist på verktyg. Många i föräldragenerationen har aldrig fått med sig hur man pratar om det allra svåraste: död, rädsla och förlust. Och hur pratar man med sitt barn om något man själv knappt orkar ta in?

Men sanningen är:
Att tiga skyddar inte – det isolerar.
Barn, oavsett om de är 5 eller 45, känner när något är fel. De ser förändringar. De hör tystnaden. Och det de inte får veta, fyller de i själva – ofta med fantasier som är mycket värre än verkligheten.


Vad säger forskningen?


98 % av barn till en sjuk förälder vill veta om tiden är begränsad - Darlington, A-S. E., et al. (2008)

Barn som inte får vara delaktiga vid en förälders sjukdom har:

  • 5 gånger högre risk för missbrukBarns situation när förälder är svårt sjuk (Socialstyrelsen, 2017)

  • 2 gånger högre risk för psykisk ohälsa - Barn som inte får vara med i processen riskerar depression, ångest, PTSD i dubbelt så hög utsträckning jämfört med andra barn. - Christ, G. H. et al. (2002)

  • 2–3 gånger högre risk att ta sitt liv - När barn som plötsligt mister en förälder utan förberedelse, eller som varit exkluderade under en svår sjukdomsperiod, har 2–3 gånger ökad risk för suicidtankar och självmordshandlingar. - Suicide risk after parental death – Study in JAMA Psychiatry (2014), Berg et al.

Det gäller både små barn och vuxna barn. Det handlar inte om ålder – det handlar om rätten att förstå vad som händer i ens egen familj.

Så, vad hade du önskat?

Vi vill öppna upp samtalet. Har du själv varit i den här situationen – som barn, som anhörig, som förälder?

  • Vad hade du behövt höra?
  • Vad hjälpte dig?
  • Vad önskar du att din förälder (eller du själv) vågat säga?

Skriv till oss. Dela dina tankar. Du kan göra skillnad för någon som just nu sitter med samma fråga.

 

BILD: AI genererad