Du är här

Ambassadörsbloggen

Visar inlägg inom #ambassadörsbloggen #cancerkompisarberättar. Visa alla inlägg.

Carin Stolt Ambassadör Helsingborg

"Att vara Ambassadör för Cancerkompisar har varit ett hedersupdrag", säger Carin Stolt i Helsingborg.

Som Ambassadöransvarig bjöd Carin in mig till en en ANHÖRIGTRÄFF uppe i Helsingborg.

 

Varför blev du Ambassadör och vad har det betytt för dig?

Carin berättar:

- jag hittade till Cancerkompisar under min man Thomas sjukdomsperiod och det har varit ett ovärdeligt stöd för mig.

Jag var med på en träff i Malmö och fick träffa andra canceranhöriga som hade det precis som jag. Vi förstod varandra direkt. När Thomas dog kände jag att jag vill vara med och göra mer.

Jag anmälde mig att bli Ambassadör i Helsingborg,

Jag besökte vårdcentraler och onkologen på sjukhustet och fick sätta upp information om Cancerkompisar och inbjudan till mina träffar.

 

Genom Cancerkompisar Jag har fått flera nya vänner och dessutom träffat en ny partner, Anders. Han har mist sin fru i cancer. Först var vi vänner sen växte det till kärlek.

 

Nu är det dags för mig att lägga cancern bakom mig och titta framåt. Jag fyllde 70 år i år och har så mycket kvar jag vill göra.

Ta hand om er alla!

   

FOTO: Carin på Scandic Oceanhamnen, Helsingborg

 Stort tack till Carin för allt och lycka till med allt!

 Inga-Lill Lellky

Ambassadör

 ps.

Träffarna i Helsingborg fortsätter. Inbjudan kommer du att hitta på hemsidan under KALENDARIUM.

Någon som förstår!

Att vara anhörig i cancersjukdom är att leva i limbo. Du är drabbad men inte själv sjuk.

Det är du som måste vara stark, orka, trösta, finnas och ofta dra ett enormt lass. Att då kunna ha en cancerkompis, någon som är i samma situation som du är fantastiskt. Någon som förstår den oändliga ensamheten man kan känna som anhörig. Någon som förstår den ofattbara tröttheten.

Någon som vet hur det kan lukta cancer i ens sovrum, som fattar när det är för tungt. Dessa rader skrev Ingrid till oss.

Gå med i Cancerkompisar du också. Det är helt utan kostnad.

Varmt välkommen!

Inga-Lill, Ambassdör 

Jag önskar mig en räkmacka med extremt bra glid under…

Vi samlar in berättelser från er cancerkompisar då vi vet av erfarenhet att varje historia är viktig. Och att den som läser den kan känna stöd, tröst och få hopp. Så skicka in din historia och berätta om hur det är att vara anhörig till någon som drabbats av cancer. Berätta gärna om dig och din cancerkompis och hur ni stöttar varandra. Du får gärna dela med dig av bilder. Här kommer några hälsningar från våra cancerkompisar om hur man ser på jul och nytt år. Gott slut!Innebörden får en helt annan mening här hemma hos oss. Vi önskar inget hellre än ett gott slut och att försöka ha det så bra som möjligt. Ett nytt år börjar och vi ser nog inte fram emot det. Ett år som mycket väl kan vara N sista. Ingen vet, det enda vi vet är att vi är i början på slutet.Hur lång tid tar det? Det klassiska talesättet att ta en dag i taget har vi kämpat hårt med och jag kan berätta att det är väldigt svårt ibland. N mår sakta sakta sämre, men det varierar en hel del. Ibland slår det om från ganska bra till skitdåligt bara på nån minut. Hon får besök av ASIH (hemsjukvården) en gång i veckan och fr o m nu även hemtjänst tre gånger i veckan. Jag försöker leva på och göra saker på egen hand och tar mig ut några timmar då och då. Det går oftast väldigt bra men N klarar sig inte utan hjälp en längre tid. Det känns bra att hemtjänsten kommit igång och troligen behöver den hjälpen utökas, men vi hoppas såklart att det kan bli en bättre period och att den inte behövs.Hälsningar Mikael Gott Nytt År!Jag fick avliva min fina gamla hund i förrgår så nu är det tomt och tyst på riktigt hemma. Till 2022 önskar jag mig en räkmacka med extremt bra glid under…Hälsningar Vee God Jul till er!Vill skriva av mig lite, kanske låter grinig i detta men det är jag inte! Mest ledsen.Jag själv har svårt för julen och det har inte blivit lättare. 7 julen utan Sara! Varför bry sig om julen överhuvudtaget? Men det känns också fel. För mina barns skull bryr jag mig om julen och vi firade den redan förra helgen. Umgicks och delade några saker.Har dock svårt att se hur jag ska kunna uppskatta den igen, Sara var den som älskade julen. Jag tycker inte alls om hetsen inför julen, köpa sönder sig, äta julmat så man spyr.Näe fy faan.Vi hetsas att konsumera sönder oss själva via reklamenMen jag tror inte någon av oss här påverkas av den! Det som jag gissar är att vi önskar vi fick fira den med dom vi älskar.Julens viktigaste sak för mig är att vara med sina nära och kära om det är så man firar är jag för firandet. Vill ändå önska er alla en skön helg.Hälsningar Matz  Hör gärna av er med flera berättelser. Trots allt ... GOTT NYTT ÅR!Inga-Lill Ambassadör Cancerkompisar